eileme

Nu är den helt underbara helgen slut, men jag sörjer inte för det. För nu är det bara två veckor kvar utav skolan. Varav denna är den sista med fulla lektions dagar! Under helgen har jag varit för mig själv, städat ur mitt rum och bland annat plugga har jag gjort och det har varit hur härligt som helst.. Jag älskar den lilla tiden jag får för mig själv då jag kan andas ut och bara vara - det är guldvärt! Jag behöver den där tiden verkligen, med tanke på hur positiv och glad jag blir efter.

Måndag som sagt vilket innebär gympa då jag och Lovisa ska springa strandpromenaden eller om det blir tillsammans med Anna&Hanna. Startskottet för denna tristadag är 08.10 så egentligen borde jag packa väskan. Idag hade jag tänkt klicka hem mitt efterlängtade löshår så kanske jag hinner få det isatt av någon innan skolavslutningen!? På tal om skolavslutningen så har jag varken skor eller en alternativ cardigan. Jag vill ha nytt och så är det bara. Jag tänker då inte använda mina vita med kilklack för dem hade jag förra året.

Nej nu måste jag ut och hämta cykeln bannemig!

..står inte tiden stilla!

Jag har sorterat papper sedan åtta men trotts det har tiden gåt undan. Cicci har också skaffat sig ett jobbpass här hon med. Jag sitter just nu och kikar igenom hennes pappas rapporter, medans hon är med hennes pappa ute och gräver. Känns lite lustigt men jag trivs att få greja detta själv, det är en del utav den jag är. Självständig perfektionist i alla iver att angaera.

Morfar pratar med en massa gubbar eller vad de nu vill bli kallade. Möte har dem som håller på hela dagen om jag förstått rätt, dock inte nu för nu är det fika. De springer bakom ryggen på mig ganska ofta på väg bort till toletten som befinner sig längts bort i detta rum. Det är pinsamt och fram för allt läskigt för mig som lider av blyghet, men jag har gjort stora framsteg om man jämnför mot förut. Det känns kanon!
Flera stycken karlar och jag befinner sig just nu här. Till en viss del hör jag hemma hör då jag inte skulle ha något emot att jobba här. Inte på kontor som morfar men ute och gräva skulle absolut duga. Fast jag håller mig till drömmen om att bli psykolog.

Jag och en tjej till är de enda flickorna på dethär stället. Hon är supertrevlig måste jag tilläga. :)

Tio över tolv slutar jag och åker med morfar hem till G. Fram tills dess ska jag försöka underhålla mig med dator som morfar slog på åt mig. Han tyckte att det var färdig jobbat för min del och jag demostrerar inte.

omstart, nu är jag tillbaka här!

Framtiden har flyttat in och bosatt sig i mitt huvud. Tankarna och funderingarna cirkulerar kring framtida arbetet som förtillfället är psykolog. Ett drömyrke på alla sätt och vis för mig. En typ av kriminalvårdare ska och vill jag bli! Jag ska plugga vidare i social omvårdnad. Jag gillar att säga det, det känns rätt och låter moget. Motsatsen till den Emelie jag är idag.

I skolan var det riktigt mys, min klass är den bästa och jag älskar den!
Biologin går trögt då Owe har massa nationella prov att rätta och vi får klara oss utan honom. Trist! Jag saknar stämningen som blir tillsammans med honom, tiden flyter på bra och att läsa om blodomloppet blir en aning lättare samt roligare. Istället fick vi ha fördomsfulle Jimmy som har allt för höga tankar om sig själv, enligt mig - men det var och blev toppen. Jag förstod tack vare hans angagemang.

Imorgon går inte jag i skolan utan hänger ihop med morfar. ;D Operation dagsverket står på schemat och jag valde såklart att jobba hos en utav mina favoriter.

Tillbaka till hjärtat var det.. Hejsvejs!

<3